AUTOPILOT

Att vakna tidigt och vara utsövd. Att dra upp persiennerna och mötas av skinande sol och klarblå himmel. Att träffas och äta frukost med bästaste Bells. Att få en perfekt start på morgonen. Och veckan. Jag saknar att bo granne med dig.

Det var sjukstuga större delen av förra vecka. Jag respekterade min kropp och vilade som den begärde. Trist, men välbehövligt. Har fortfarande en envis förkylning som jagar mig, men det är ingenting jag dör av. Tycker att jag har laddat batterierna tillräckligt inför kommande veckor då jag har tokmycket jobb framför mig. Solglasögonsäsongen är den roligaste på hela året!

Nu önskar jag, av hela mitt hjärta, att våren kommer till vår stad. Jag blev beyond frustrerad igår då snön pudrade gatorna för femtioelfte gången denna vinter. Trodde vi var över det stadiet. Nog för att man i princip gått på autopilot de senaste månaderna i väntan på sol och värme, men kommer den inte snart överväger jag seriöst att gå i ide.

Not too far away...